Comeback!

Jag var bara tvungen att komma tillbaka. Ibland så händer saker som gör att man ser på saker med andra ögon och vips så är man tillbaka. Ett sådant ögonblick är just det här!

Det är helt sjukt vad jag har sett/träffat personer på senare tid som jag inte trodde existerade och som har varit helt utanför min tanke. Jag antar att det är så här det är när man jobbar i Uppsala och flanerar i Uppsala på sin lediga tid. Ledig tid har jag ganska gått om numera då även Majsan har slagit följe med Limpan och börjat på dagis. Snuten är inte snuten längre då hon mer nu är en profet men hon får fortfarande kallas för Snuten.

Nu åter till dom här personerna jag träffar hit och dit. Det märkliga är att jag ej känner igen dem men de känner igen mig. Jag känner givetvis igen dem så fort jag har fått en ledtråd. Det här måste bara betyda en sak och det är att jag inte alls har förändrat mig sedan 15 år tillbaka vilket jag har svårt att tro! Magen är rundare, skägget växer ibland till en stor buske (jobbets fel!) och jag har skippat dom där pilotglasögonen som alla hade. Det är så illa att till och med en farfar känner igen mig.

Idag bär det av till jobbet efter lunch för att ha ledningsmöte. Spännande va?